Att vara moster.

Kommentera
I helgen var jag hemma i Ornunga och hälsade på. Det var första gången sedan sommaren jag var hemma och även om det egentligen inte gått speciellt lång tid kändes det som det var en evighet sedan sommaren. Mest för att Gerda vuxit så ofantligt. Det är bra, när det mesta annars står ganska still i vår lilla by, att Gerda finns där för att påminna oss om hur dagarna flyger förbi. 
Jag spenderade fredagen hemma hos syster Lisa. Vi åt blåbärsscones och gick långpromenad med Gerda och jag fick gå rundtur i deras nya hus som nästan är alldeles färdigt nu, och när vi kom tillbaka lagade vi asgod linssoppa med massa krutonger. Gerda har blivit så stor att hon kan sitta med vid bordet i sin stol och hon har till och med börjat smaka riktigt mat. Hon har dock en del kvar att lära i fråga om att få in maten i munnen. 
Efter lunch åkte vi in till Alingsås där Lisa hade en del ärenden hon behövde barnpassare för att uföra. Det behöver jag inte övertalas för att agera som. Jag gick glatt runt med Gerda i vagnen medan Lisa shoppade, och när vi senare på eftermiddagen satte oss för att fika (oj va vi äter) och Gerda vägrade sova och bara ville sitta i knäet blev jag bara glad. Jag kanske borde bli nanny istället. Eller kanske tycker jag bara om mina syskons barn. Några andras har jag inte så mycket erfarenhet. 
Lisa och Gerda kom ut till Ornunga på lördagen så att vi kunde umgås då med. Det var väldigt trevligt, men jag fick inte nog av varken Lisa eller Gerda eller resten av familjen för den delen, så det är bra att jag snart ska hem igen. 
Söndagen dedikerade jag åt Hanne och Emma. Vi åt lunch i stan och gick i affärer och planerade inför Kentkonserten om några veckor. Det är rysligt hur fort tiden går. Vi bokade rum på ett hostel som verkade okej efter att vi moget övervägt hotel med konstaterat att vi prioriterar mat och skoj framför lyxiga hotelrum. 
Kort och gott en väldigt väldigt bra helg. Nu är jag redo för en ny skolvecka! (haha skämt). 
 
 
 
Syster Lisa hennes nya fina kök!