En råtta.

Kommentera
Om ni bara visste vad kul det var att äntligen få hantera lite levande djur! speciellt sådana söta små saker som möss och råttor. Jag har inte speciellt mycket erfarenhet av varken eller, förutom Tereses gerbiler Dag-otto och Lennart, men jag insåg att mitt nästa husdjur nog ska vara en råtta. Om det går att få den rumsren. Jag får fila på den. 
 
Det är fasligt mycket regler kring alla skolans djur, inte minst försöksdjuren. De djuren som är med i försök fick vi inte kolla på, för de får bara hanteras av de som arbetar där. Andra människor får inte ens kolla in genom dörren. De djuren vi fick träffa var inköpta särskilt för att agera som utbildningsdjur, och skulle efter en tid på SLU få flytta till ett naturbruksgymnasium utanför Uppsala där man kan läsa till försöksdjurstekniker! Men det var nog med regler ändå. Ta av strumpor, få nya strumpor, ta på overall, tvätta händer noga, ta på hårnät och skäggnät och sedan plasthandskar följt av en svängom i luftslussen. Vi såg ungefär ut som ufon. Jag skulle blivit rädd om jag var en mus. 
 
Det övningen gick ut på var att vi skulle lära oss hur man tar upp, håller och fixerar djuren för att kunna göra olika tester och ge dem injektioner. Mössen var lite besvärliga, för de var mycket mer stressade och hoppade och sprang omkring och försökte bitas. Jag klarade mig, men det gick åt en hel del plåster till andra innan övningen var klar. Jag tyckte det gick ganska bra att fixera mössen. Man ska lyfta dem på ett speciellt sätt i nackskinnet så att de ligger med ryggen mot handflatan och sedan hålla fast svansen med lillfingret. Då kan man ge injektioner i magen. Mössen var som man kan förstå inte superförtjusta i att bli fasthållna så. 
 
Råttorna var mycket enklare. De verkade tycka ganska bra om att bli hanterade, och tyckte nog att våra overaller var alldeles förträffliga för att de gick bra att klättra på. Dessutom bits de tydligen nästan aldrig, vilket lite lugnade våra sinnen. Min råtta var alldeles otroligt söt, och jag fick riktigt separationsångest när jag skulle lämna tillbaka honom. Men han fick en massa godis när han kom tillbaka i sin bur och verkade inte så värst ledsen över att mista mig.